För mycke för mig att höra
Hur ska jag kunna hantera de ? Hur ska jag kunna hantera de när jag aldrig kommer få veta sanningen ?
För mycke, bara helt jävla föör mycke. Jag önskar att jag aldrig hade fått veta, de däär va ngt jag hellst hade sluppit höra !! De behöver jue inte vara såå, de går jue o tolka på flera sätt, men jag kommer jue aldrig, ALDRIG få reda på sanningen, kommer jue alltid gå o undra vad han menade med de han sa. Hur ska jag kunna se honom i ögonen, hur ska jag kunna träffa honom o lossas som att ingenting har häänt ?! Hade klarat mig utan att veta de häär, jag har MITT minne kvar från den häär kvällen, jag trodde jue att de va därför jag kände som jag kände.. Kände jue inte att de va en pusselbit som saknades änns en gång, de va INGET jag ville ha reda på. Jag vet faan inte hur jag ska hantera de häär, hur jag ska vara lr vad jag ska känna. Överreagerar jag kanske ? Är jag bara otroligt töntig som sitter häär o gråter ? Vill bara glömma bort att hon berättade, gå vidare o lossas som att ingenting har hänt. Jag kan inte sluta tänka på hur jag någonsin ska kunna släppa de häär, hur ska jag någonsin vänja mig vid tanken o gå vidare med allt ?
För mycke, bara helt jävla föör mycke. Jag önskar att jag aldrig hade fått veta, de däär va ngt jag hellst hade sluppit höra !! De behöver jue inte vara såå, de går jue o tolka på flera sätt, men jag kommer jue aldrig, ALDRIG få reda på sanningen, kommer jue alltid gå o undra vad han menade med de han sa. Hur ska jag kunna se honom i ögonen, hur ska jag kunna träffa honom o lossas som att ingenting har häänt ?! Hade klarat mig utan att veta de häär, jag har MITT minne kvar från den häär kvällen, jag trodde jue att de va därför jag kände som jag kände.. Kände jue inte att de va en pusselbit som saknades änns en gång, de va INGET jag ville ha reda på. Jag vet faan inte hur jag ska hantera de häär, hur jag ska vara lr vad jag ska känna. Överreagerar jag kanske ? Är jag bara otroligt töntig som sitter häär o gråter ? Vill bara glömma bort att hon berättade, gå vidare o lossas som att ingenting har hänt. Jag kan inte sluta tänka på hur jag någonsin ska kunna släppa de häär, hur ska jag någonsin vänja mig vid tanken o gå vidare med allt ?
Kommentarer
Postat av: Paula
Vad det än gäller så måste du nog reda ut hur du tänker och känner, för att kunna gå vidare. Om det gäller dig eller någon annan eller någon nära dig. Försöka att bena ut dina tankar, känna vad du tycker om det hela, vad eventuella andra tycker och sedan avgöra vad du vill göar. Om det är något du accepterar eller hur det känns. Vet ju inte vad det gäller så det är svårt att råda, men ja, att försöka acceptera saker som man egentligen inte accepterar är bara jobbigt för en själv och förstör i längden.
Trackback
